Ja, det höll i fyra dagar .. att jobba 75% alltså. Sen kom dimman. Vaknade på morgonen fredagen den 27 augusti och allt var dimmigt igen .. en ny blödning.
Och visst är det konstigt, det höll i två månader ... och på dom två månaderna så glömmer man .. på något sätt inbillade jag att jag skulle kunna gnugga bort dimman ur ögat .. och egentligen vet jag ju att det inte går ..
Nåja, det var ingen jätteblödning, även om den som alltid, kom olämpligt. Hade dagen innan bokat resa via jobbet till Göteborg för kundbesök. Fredagen den 3 september .. nåja, jag hann *ler*. Det sög upp så pass så att jag faktiskt såg helt ok igen den fredagen, och även om den dagen var LÅNG ocht ung .. så orkade jagoch det fungerade. Så skönt!
Och jag och barnen tog färdtjänst till Stadium på lördagen (efter blödndingen alltså). Vi hade ju bestämt att det skulle inhandlas fotboll till Simon. Tack gud för färdtjänsten, den gör att det faktiskt fungerar att göra saker, även om jag inget ser. Ett barn håller mamma i handen, jag håller blindkäppen i andra handen och sen gör vi det vi ska. Ska vi handla så berättar jag vad dom ska plocka i korgen och sen går vi till kassan och Simon betalar med mammas kort .. man anpassar sig *ler lite*
Nåja, nu är jag ute ur dimman igen ... och än en gång är jag tillbaka till 75% .. så nu håller vi tummarna ett tag igen.
du är en stark kvinna vännen
SvaraRaderaStark? Jo, vännerna säger det, men vad är valet? Att lägga sig i sängenoch ligga? Man lär sig leva efter förutsättningarna ...
SvaraRaderaMen barnen är starka .. dom har fått ett hårdare liv, men lär sig samtidigt mycket .. men dom är starka, stora och duktiga.
*kram*